Dålig på att...

Jag är dålig på att fylla i min dagbok och det är just de dagar som jag "fuskar". När jag fuskat lite så känns det onödigt att skriva in i dagboken MEN det är ju just det man ska göra så man får en uppfattning och lär sig exakt hur mycket fusket kostat en. Hur många points för mycket blir det när man äter lösgodis, eller tar en glass?

De dagar som jag skriver upp går mycket mycket bättre. Så nu åker datorn med till svärföräldrarna över midsommar, för här ska skrivas upp allting så det inte åker ner onödigt mycket. Jag ska också bli bättre på att äta av 0-points livsmedlena när jag är hungrig.

Karaktären?

Och så var det det här med karaktären som jag funderade på igår, så beslutsam jag kände mig när jag skrev det. Det höll ungefär två timmar tills jag hungrig på IKEA skulle ge dottern lunch. Ner slank en chokladpudding, på eftermiddagen en coca-cola som jag inte kunde tacka nej till när det bjöds. Och till slut lite godis på affärn när jag upptäckte att de hade min favoritsort på lösvikten. Det är som att när jag "fustat" en gång tycker jag det är kört och att inget spelar någon roll utan då kan man lika gärna äta lite till av nåt annat. Just detta finns med som en av fallgroparna på VV så jag vet ju egentligen om det. Det är ju just det här beteendet som satt mig i den här situationen från början, så det är ju hög tid att inte göra som man alltid har gjort - för det har ju bevisligen aldrig fungerat.

Hur ska det sluta?

Sitter här och funderar hur detta egentligen kommer att sluta...kommer jag väga nåt kilo mindre överhuvudtaget. Det är nu 43 dagar sen jag skapade bloggen, inläggen är få och vågen den visar i princip samma som då. Jag gör ett ordentligt ryck ena veckan och går ner bra, slappar lite nästa vecka och går upp nästan allt igen. Tänk om jag bara följt det stenhårt hela vägen skulle jag ju nästintill vara i hamn nu. Kommer jag stå där på vår stora dag och väga samma som idag? Varför kan jag inte hålla karaktären utan just när frestelsen är som störst då känns det inte lika viktigt att gå ner, men när jag inte är sugen på saker så känns det jätte viktigt.

Och nu kommer midsommar och vi ska åka till svärföräldrarna som alltid serverar massa godsaker. Jag ska gå in för att säga NEJ till det goda, äta mindre portioner. Men på midsommarafton ska jag äta det jag vill.

Tiden börjar verkligen bli knapp, speciellt sen jag ska till sömmerskan om bara 3 veckor och fixa klänningen. Tanken var ju från början att jag redan skulle ha nått min målvikt på 55kg då, nu skulle jag vara nöjd om jag hinner gå ner till 60 till bröllopet. :-o