Döden i grytan

Bloggen har uppdaterat väldigt glest, det har varit extremt mycket annat som krävt fokus, både roliga och krävande saker. Nu går vi också mot utmaningens tid - juletider! Jag ska ha ett utarbetat förhållningssätt inför julhelgen och även tiden dessförinnan. I vanliga fall brukar jag gå upp över jul, men det är inte acceptabelt i år, den vägen tänker jag INTE vandra en gång till.

Nu blir det sänggång med inspirerande läsning av Henrik Ennart & Mats-Eric Nilsson. Eller avskräckande är kanske rätta ordet, i vilket fall väntar jag mig att känna mig grymt laddad att äta naturlig mat efter att ha läst deras "Döden i grytan" :-)

En bra vecka...

Förutom träningen i måndags, har löparskorna fått jobba hela tre gånger, och idag står det spinning på schemat. För att summera, är det en vecka som jag känner mig riktigt nöjd med. Jag har ätit sansat, i små portioner, inga onyttigheter mellan målen. Jag har däremot unnat mig något glas vin, och igår kväll var vi bortbjudna. Men även då var allting med måtta, en liten portion som jag åt länge av, och jag tog inte om. Något som jag annars nästan alltid har gjort, dels för att det ofta är väldigt gott, men också för att visa för de som lagat middagen att jag uppskattar den. Det blev också en liten bit av efterrätten, jag hade givetvis lätt fått ner det fyrdubbla, men jag koncentrerade mig på att tänka på det jag åt och inte bara lassa in och tugga. Det känns helt i linje med ett liv som jag vill leva. Och det var inte ens jobbigt, visst är det härligt! :-)

De dagar jag inte lyckas laga något slankare mat, lägger jag helt enkelt upp min mat på en assiett, då blir det per automatik en liten, och alldeles lagom portion. Samma sak på jobbet, om vi äter lunch på ett ställe som inte erbjuder något bra alternativ, har jag bett om en liten portion redan från början. Då blir jag inte frestad att äta mer, och slipper också lämna ett berg av mat på tallriken. 

En sak som jag verkligen längtar till, är att kunna ha en par riktigt snygga (riktiga) jeans, men något kortare till. Alltså någon form av skjorta, blus, top, väst osv, som det är idag försöker jag alltid göra det bästa för att dölja själva midjan, ofta med längre tunikor eller vida plagg. Men nu har jag vittring, känner att det inte är så många kilon bort och det är otroligt sporrande! Visserligen kommer ta en litet tag med den här approachen, men det viktiga är att jag känner mig så motiverad.

Box!

Idag har jag för första gången på väldigt länge gått på ett Boxpass, oj jäklars vad jobbigt det var och också så fantastiskt roligt. Jag var flera gånger under passet rejält illamående, och bad en stilla bön att jag inte skulle kräkas. Men det är riktigt roligt att få ta ut sig ordentligt, och jag gissar att jag kommer gå dit många måndagar framöver.

Inkomster och utgifter

Detta skriver jag med ett glas vin i kroppen, eller kanske tre ;-). Men anledningen att jag skriver detta redan nu, är för att fånga hur jag känner precis just NU. Det här är sista gången jag går på en fest eller någon annan tillställning, och hela kvällen kämpar med att hålla in magen , sitta rätt för att inte bilringarna ska exponeras, hoppas och be att ingen ska ta några ofördelaktiga kort dvs fota överhuvudtaget! Som tidigare nämnt stramar ju mina favorit jeansleggings rejält. Härom helgen köpte jag en ny jätte snygg skjorta som faktiskt är lite avslöjande runt magen, ja alltså den sitter inte åt men är inte heller lika bylsig och stor som alla andra plagg jag brukar välja. Så kombinationen av dessa är väl inte den bästa, men jag valde ändå den. Stod framför spegeln innan, bad om smakråd vilken jag skulle välja och personen i fråga pekade på den nya, jag pekade på midjan. Personen bara skakade på huvudet och sa att denna inte såg sådant, och om jag nu inte själv gillade dem så får jag se till att träna bort dem. Så jag bestämde mig, jag ser ut så här...just nu, jag är fin och från och med nu kommer det bara bli bättre, gå åt rätt håll.

Allt detta går ju givetvis att undvika genom att bära kläder i en större storlek men det är inte aktuellt att välja den vägen! Den jag ser i spegeln idag är inte samma tjej som bor inom mig. Även om jag är en bit på väg vill jag skriva detta som en påminnelse till mig själv att jag ändå har en bra bit till mål, det går inte att vara slapphänt och unna sig för mycket.

Jag har också kommit till en annan insikt, vikten av inkomster och utgifter. Egentligen inget nytt men det blev så extra tydligt för mig ikväll. När vi serverades det tredje glaset vinet sa en av tjejerna att det blir att träna lite extra imorgon istället. Hon njuter, unnar sig en extra bit av efterrätten, dricker ett glas mer än hon tänkt sig men det som däremot skiljer oss åt är att hon faktiskt tänker på inkomster och utgifter och också efterlever det. Jag är säker på att hon i morgon tar den längre löprundan eller på annat sätt kompenserar de extra utgifterna. En härlig förebild!

Strategi...

Japp då var är det snart dags att kavla upp ärmarna för den nya strategin, önska mig lycka till för det kommer behöva en stor portion egenpepp, motivation och fokusering. Det blir en egen komponerad, enkel variant med en del inspiration från Ninka och Thorbjörg. Jag är öppen för att justera den längs vägen, byta och lägga till saker, allt för att hitta den vägen som fungerar bäst för mig.

Jag förväntar mig inte att min familj ska göra samma val och prioriteringar som mig, men jag ska stå på mig och respektera mitt eget beslut och mina val. Åh tyvärr känner jag redan den där tvivlande rösten inom mig, men det är eftermiddag och de känslorna hör till den tidpunkten på dagen. Men strategin är inte skrivet i sten,  jag kommer inte göra mig själv obekväm när vi blir bortbjudna, det här ska vara ett förhållningssätt i livet, en livsstil som jag ska kunna leva med...i det långa loppet. Jag ser mer strategin som uppsatta ramar, staket som jag ska hålla mig inom. Alla avsteg kräver också en extra insats, balans mellan inkomster och utgifter.

Mobile me...

Härligt, det verkar som man men hjälp av den nya editorn äntligen kan använda mobilen för att blogga. Detta skrives i ryggläge med halva medvetandet i sömnen. Jag har haft en tillfällig svacka i mitt mentala peppande. För en stund hade jag nästan bestämt mig för att köra ren kur ytterligare en gång. Det var maken som väckte tanken och tyckte vi kunde köra en liten vända till. Ivrigt plockade jag fram kalendern och insåg att jag hade nästan fyra veckor "fria" dvs inga sociala tillställningar bokade. Hittade snabbt en strategi för att fixa jobblunchen med. Jag är som bekant inte så sugen på att skylta med viktminskningen på kontoret, men med lunchträning på schemat skulle det vara enkelt fixat. Jag började till och med en morgon med en shake, innan jag återgick till min nuvarande strategi. Kanske kommer jag att ändra mig någon mer gång när jag ser att det inte går så fort ner. Har man en gång provat Cambridge ren kur vet man hur snabbt man kan nå fantastiska resultat och det är en underbar känsla. Men för nu vidhåller jag att jag ska jobba bort tankarna från vikt och byta fokuset. Jag är en bra bit på väg och är inte beredd att rasera mina nya, än så länge, bräckliga tankebanor. :-)