Jag har bestämt mig för att blogga om det här, som sista extra push för att en gång för alla verkligen nå mitt mål. Det brinner i knutarna och tiden flyger fram alldeles för fort, snart är den stora dagen här. För att nå mitt mål i tid måste det gå åt rätt håll varje dag - nedåt!! Tänk att jag alltid ska göra sakerna i sista stund, när det är så knappt om tid att man undrar hur man ska bära sig åt för att ro det hela i land ;-)
Vi blir man och fru i augusti 2007 och jag vill stolt kunna bära upp min klänning utan den minsta tanke på hur jag ser ut, att bara känna mig vacker och stolt. Inga tankar om hur man ska föra sig för att ge sken av att vara smalare än vad man egentligen är. Ytligt, nja...man gifter ju sig för kärlekens skull men ändå vill man ju vara så fin man kan just den dagen. Jag använder dagen som den där extra motivationen som jag aldrig annars tycks finna, men trots detta upperliga tillfälle så är det ändå SUPER svårt! Argumenten FÖR är många mååånga så det borde ju egentligen inte vara nån match eller?!
