Idag var makens semester slut, och därmed beslutade vi också att sätta punkt för semesterns gotteliv! Jag ska under veckan byta ut två av målen mot Cambridge, och äta sallad och protein det övriga målet. Dagen fick en bra start med en 1-timmes promenad, och sedan en shake.
Men i övrigt har det varit en jobbig dag, suget efter söta och goda saker är enormt. Igår föreslog jag för maken att vi skulle rensa ut allt socker hemma, men det tyckte han var onödigt. Bara att bestämma sig enligt honom. Nu vet jag ju av erfarenhet att det inte är så bara och bara, det går inte på enbart vilja. Däremot så vill jag ha en livsstil där jag klarar av att ha bjudsaker hemma utan att sätta i mig dem själv, och jag har fram tills för bara någon vecka sedan tyckt att jag hanterat tillvaron ganska bra. Förhoppningsvis ska den kommande tidens avhållsamhet från sockret råda bot på situationen igen.
2 kommentarer:
Vilket bra mål för veckan, Sunkiss! Är nog beredd att hålla med dig om att en sockerrensning underlättar lite, men som du säger är det en karaktärsprövning inför framtiden också. Det låter ändå som att du, liksom jag, har svävat ut lite bara för att det "ska" vara så under semestern? I samband med gäster, strandbesök och andra sommaraktiviteter. Men om vi backar bandet bara några veckor var det rätt svårt att tänka sig att man skulle proppa munnen full med så mycket onyttigheter under sommaren, visst?! (Jag är nämligen lite förundrad över hur mycket jag har kunnat äte utan att få dåligt samvete!)
Precis som du skrev till mig följer vi varandra i resans alla avseenden. Och det är så kul att vi har ungefär samma mål framöver! Heja oss!
Stor kram!
Ja visst är det så, bara för att det "hör" till, det är så starkt förknippat med semester. Så är det ju alltid i de flesta sammanhang, mat är så starkt förknippat med festligheter. Det är ju härligt men samtidigt så är det ju alltid en massa onyttiga och söta saker som också vankas. Både hemskt och roligt när min dotter fällde kommentaren, "Vad gott!" istället för "vad roligt", när jag berättade att hon skulle på barnkalas. Får försöka lära om så att festlig mat inte bara behöver vara onyttig :-o Och också att det inte kan vara fest _varje_ dag. Då får man ta konsekvensen i form av extra kilon buhu!!
Ja jag trodde inte heller att jag skulle kunna stoppa i mig så mycket onyttigt. Det är som att det går till en viss gräns och när den är passerad vägrar min hjärna att lyssna på något annat än vad gamla vanor säger. Den går på autopilot och slår dövörat till. ;-)
Skönt att ha någon att följas åt med, och skönt att det går att bekänna färg och säga att det inte riktigt gått enligt plan. Och så länge man fortsätter mot målet, har man ju inte misslyckats. :-) Hejaheja!
Kram
Skicka en kommentar